Skicka vidare! Vedran Ljuboja

Hej Vedran! Berätta lite om dig själv!

Jag heter Vedran Ljuboja och har varit verksam lärare sedan 2014 och arbetar idag i en årskurs 4 på Änglandaskolan. Ända sen jag blev klar som lärare från Örebro Universitet så har jag alltid tyckt om att utveckla barn och bidra till ett gott ledarskap i klassrummet. Förutom mitt grunduppdrag som lärare så är jag idag även teamledare (arbetslagsledare), schemaläggare och huvudlärspridare på skolan.

Hur organiserar ni er för att möta alla individers olika behov?

Som många kanske hört/läst så skiljer sig Änglandaskolans lokaler från ett traditionellt klassrum. Skolan har hemvister för varje årskurs och hemvisterna omfattas av två större rum, en studieyta, en gradängtrappa samt tre grupprum. I en hemvist så går det idag uppemot 65 elever vilket ställer krav på hur vi organiserar oss. Något som kännetecknar Änglandaskolan har alltid varit att man arbetar i team där samplaneringen är viktig. Att nyttja varandras styrkor och lära tillsammans är en central del.

Vi är fyra pedagoger vilket gör det möjligt för oss att dela in klassen i två-tre grupper där eleverna kan arbeta på olika stationera där olika förmågor tränas. Pedagogerna eller eleverna roterar så att pedagogerna får möjlighet att möta alla elever. Ämnesansvarig planerar innehållet som sedan hela undervisande teamet tar del av. Att vi är fler vid alla undervisningstillfällen gör det möjligt för oss att avgöra hur stor eller liten gruppen ska vara men även hur vi tillmötesgår elevers olika behov. Gruppsammansättningen bygger på elevernas sociala förmågor och kunskapsnivå. Gruppdynamiken kan variera men utgångspunkten är att vi pedagoger ska ges möjlighet att möta varje individ i gruppen. Det är även via undervisningen som vi skapar tillfällen för inkludering och delaktighet vilket jag anser är väldigt viktig när man formar en klass. Undervisningen ska innehålla strukturella former där frågeställningarna vad, hur och varför blir tydliga för eleverna. Detta kan exempelvis handla om att eleverna får hjälp med att strukturera dagen/lektionen, möjlighet att få extra instruktioner eller instruktioner på ett annat eller att använda digitala hjälpmedel, anpassade programvaror, anpassat läromedel samt specialpedagogiska insatser. Även om det finns elever som behöver olika typer av stöd så är det för mig viktigt att dessa elever inkluderas och få möjlighet att interagera med den övriga gruppen för att skapa lärande hos alla.

Ni har stora elevgrupper i era hemvister. Hur jobbar du för att skapa trygga grupper och trygga elever?

Det må låta lite klyschigt men jag anser att allting börjar med trygga pedagoger. När man tar över en årskurs 4 så är det viktigt att skapa goda relationer som bygger på positiva erfarenheter och tillit till varandra. För att eleverna ska känna en tillhörighet och trygghet till gruppen bör det skapas tillfällen i undervisningen som vilar på att eleverna tillsammans konstruerar lärande. Känslan av ett sammanhang är därför viktigt.

I och med flexibiliteten i en hemvist kan jag som pedagog tillsammans med mitt team avgöra hur stora grupperna ska vara. Om det finns elever som kräver ett större engagemang för att känna sig trygga har vi möjlighet att ordna det med mindre grupper för dessa. Vi gör även månadsvisa, och i mitt teams fall, veckovisa undersökningar som handlar om trygghet och trivsel vilket ger oss ytterligare möjlighet att upptäcka och agera. Men som tidigare nämnts så startar allting i ett klassrum eller i vårt fall en hemvist där det finns en öppen och stödjande gemenskap där eleverna skapar goda relationer till varandra vilket också stärker elevens kunskapsinhämtning.

Hur lägger du upp ditt arbetssätt för att stötta språkligt sårbara elever?

Mycket i skolan bygger på språkliga förmågor. Eleverna ska idag analysera texter de har läst, hantera olika typer av information, hantera nya begrepp men framför allt ta ansvar för sitt eget lärande i de olika ämnena. I mellanstadiet ökar komplexiteten vilket syns på de elever som har språkliga svårigheter. Eleverna förväntas läsa längre texter, utföra moment på tid och förväntas följa mer utmanande instruktioner. Ett verktyg som jag alltid har med mig är modellering – hur kan eleven skriva en berättelse/matematisk text/saga/beskrivande text eller hur gör eleven för att skriva en sammanfattning. När jag använder mig av modellering i min undervisning så får eleverna en djupare förståelse för det de läser. Jag anser också att det är väldigt viktigt att man läser tillsammans med barnen så att man hör vilket flyt eleverna har i sin läsning, hur de uttalar ord samt om de förstår sammanhanget av texten. Genom att läsa tillsammans kan vi stanna till vid ord och begrepp och hjälpas åt att göra dessa begripliga.

Ett ytterligare sätt att hjälpa eleverna att befästa den begreppsliga förståelsen är att skapa kooperativa övningar där eleverna kan para ihop begrepp med förklaringar samt bilder. När elever har svårt att ta in information så blir det visuella stödet väldigt viktig. Olika typer av verktyg så som checklistor, anpassat material med bilder, skattningsskalor och utvärderingar blir centrala verktyg. När jag använder mig av dessa får jag syn på var eleverna befinner i sin språkliga utveckling samt om de förstått. Utifrån denna kunskap kan jag sedan planera hur jag kan arbeta vidare.

En annan viktig aspekt vid inlärning av nya ord/begrepp för andraspråkselever är att de ska kunna använda sig av sitt starkaste språk. Eleverna har oftast ett modersmål som de behärskar och genom att aktivera sitt modersmål har de fler möjligheter att förstå nya ord och begrepp i olika ämnen när de får möjlighet att koppla på sitt starkaste språk. Elever som har svenska som andraspråk gynnas också av att arbeta med olika stödmallar/nyckelschema och bildstöd för att visualisera begrepp.

Sist men inte minst är repetition av olika moment A och O för att eleverna ska lära sig att känna igen begrepp, begripa innebörden av dessa och kunna associera dem till andra begrepp. Dessutom möjliggör det för eleverna att befästa kunskaperna i långtidsminnet.

Jag skulle vilja skicka frågor vidare till Jesper Leu, lärare på Hagaskolan:

1. Gruppuppgifter bland eleverna kräver tydlig struktur – hur arbetar du med elevers delaktighet vid gruppuppgifter?
2. Hur arbetar du med elevers förståelse och befästande av ämnesspecifika ord och ämnesövergripande ord?
3. Hur skapar du ett gott klimat i ditt klassrum?