Bedömning och undantagsbestämmelsen

Bedömning av elever är en process som kan resultera i till att användning av undantagsbestämmelsen kan bli aktuell. Undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen är en del av skollagen. Den innebär att läraren kan bortse från enstaka delar av betygskriterierna vid betygssättning om det finns skäl till det.

Formativ bedömning

Om syftet med bedömningen är formativt är besluten man tar ofta riktade mot förändring och utveckling av den egna undervisningen eller klassrumsmiljön. Elevers möjligheter att lära och utvecklas hänger samman med den undervisning de får i en klassrumsmiljö som är formad på ett visst sätt genom exempelvis undervisningsmetoder, stödstrukturer och verktyg eller hjälpmedel. Vid den formativa bedömningen är även lärarens återkoppling till eleven i syfte att stödja elevens kunskapsutveckling viktig.

Summativ bedömning

Används bedömningssituationen för att summera ett avslutat arbetsområde, formulera skriftliga omdömen eller utgöra ett betygsunderlag är syftet summativt. Vid summativ bedömning vill man säkerställa att omdömets innehåll eller det betyg man väljer att sätta faktiskt speglar elevens kunskaps- och färdighetsnivå och att eleven har fått rätt förutsättningar att visa det.

Likvärdig bedömning

För att säkra likvärdig bedömning av elever med funktionsnedsättning behöver pedagoger kunskaper och erfarenheter av de pedagogiska konsekvenserna av funktionsnedsättningen och dess betydelse i relation till betygskriterierna. Likvärdig bedömning förutsätter kontinuerliga samtal med kollegor om hur betygskriterierna ska förstås och tolkas. Sambedömning är att rekommendera eftersom det då ges möjlighet att diskutera elevens kunskap och undervisningens innehåll i förhållande till betygskriterierna.

Alla elever har rätt till stöd för att nå betygskriterierna genom anpassad undervisning och om det behövs, en anpassad bedömningssituation. Vi ska sträva efter att tillgodose alla barns lika rätt till utbildning oavsett vilka förutsättningar barnet har.

På Youtube kan du se en film som vänder sig till dig som är lärare och sätter betyg.

Undantagsbestämmelsen

Undantagsbestämmelsen eller pysparagrafen är en tillämpning av FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och i barnkonventionens artikel 2 kan vi läsa att ”Alla barn är lika mycket värda och har samma rättigheter. Ingen får diskrimineras.”

Användning av undantagsbestämmelsen

När man ska använda sig av undantagsbestämmelsen är det viktigt att man kan utesluta att orsaken till att eleven inte når upp till enstaka delar av betygskriterierna beror på bristande kunskap. Det är endast den lärare som sätter betyg som bedömer om man kan använda sig av undantagsbestämmelsen. Det rekommenderas dock att man gör det i samråd med kollegor, specialpedagog/speciallärare, rektor och/eller SPSM. Användningen av undantagsbestämmelsen gäller för hela betygsskalan och inte bara för att nå ett E. Tänk på att inte dokumentera när du använt dig av undantagsbestämmelsen och var restriktiv.

Undantagsbestämmelsen kan användas vid betygssättning i grundskolan, gymnasieskolan, grundsärskolan, sameskolan, specialskolan, gymnasiesärskolan och vuxenutbildningen.

I gymnasieskolan får undantagsbestämmelsen inte användas på de betygskriterier som handlar om säkerhet och det gäller även de betygskriterier som hänvisar till lagar, förordningar eller föreskrifter från myndigheter. Undantagsbestämmelsen får inte heller användas på gymnasiearbetet på grund av att gymnasiearbetet bedöms utifrån examensmål och inte betygskriterier.

I grundsärskolan och gymnasiesärskolan räknas inte intellektuell funktionsnedsättning som särskilda skäl, men får beaktas om det finns synnerliga skäl.

Lgr22

I de kursplaner som börjar gälla hösten 2022 är kunskapskraven ändrade. De har bytt namn till betygskriterier och kriterier för bedömning av kunskaper och är mindre omfattande och detaljerade än tidigare. De nya betygskriterierna öppnar för varierade bedömningssituationer.

I Lgr22 införs en ny princip för betygssättning införs och den innebär att kravgränserna för betygen D-A inte längre är lika skarpa. Detta innebär att lärare som sätter betyg får större möjligheter att göra en sammantagen bedömning och sätta det betyg som bäst motsvarar elevens kunskaper med hjälp av betygskriterierna. För betyget E behålls regeln om att elevens kunskaper måste motsvara samtliga betygskriterier.

På Youtube kan du se en film där Skolverket svarar på fem vanliga frågor om de nya bestämmelserna. 

Nya allmänna råd om betyg och prövning

Skolverket har under sommaren 2022 ändrat i de allmänna råden om betyg och betygssättning . De nya allmänna råden heter ”Kommentarer till Skolverkets allmänna råd om betyg och prövning” – de nya allmänna råden hittar du här.

På Youtube kan du se en film som vänder sig till dig som vill veta mer om de nya allmänna råden om betyg och prövning och vad de nya bestämmelserna innebär.

Reflektionsfrågor

• Hur kan jag anpassa min undervisning så att jag kan möjliggöra att eleverna når kunskapsmålen?
• Hur kan jag arbeta för att kontinuerligt få syn på elevernas utveckling och lärande i enlighet med lärandemålet?
• Vilket eller vilka sätt att bedöma ger eleverna goda möjligheter att visa de kunskaper som jag sedan ska bedöma?
• Vilken bedömningsform passar bäst för eleverna och situationen? Kan jag erbjuda olika bedömningsformer till olika elever?
• Hur ser rutinerna ut på min skola när det gäller sambedömning och användningen av undantagsbestämmelsen? Vilka utvecklingsmöjligheter finns kring dessa rutiner?
• Hur kan jag säkerställa att orsaken till att en elev inte når enstaka delar av betygskriterierna beror på bristande kunskap eller sin funktionsnedsättning?
• Hur kommer de nya direktiven i Lgr22 påverka mitt arbete kring bedömning?

Samarbeta med Lotsen

I ett samarbete med Lotsen skulle vi kunna vara behjälpliga i att öka kunskapen kring bedömning generellt, men även mer specifikt vilka betygskriterier elever kan förväntas nå utifrån olika funktionsnedsättningar. Vi kan även tillsammans med er på skolorna utveckla de anpassningar ni gör i undervisningen och vid bedömningen. Syftet med undantagsbestämmelsen är att sträva mot en högre måluppfyllelse samt att säkerställa en likvärdig bedömning

Vill du veta mer?

• Bedömning och betyg (SPSM)
  
• Betyg (Skolverket)
• Att planera, bedöma och ge återkoppling (Skolverket)
  
• Undantagsbestämmelsen vid betygssättning (Skolverket)