Månadens forskare: Magdalena Andersson

Epistemiska känslor, så kallade kunskapskänslor, står i fokus i Magdalena Anderssons forskning. Känslor som handlar om att en elev vill veta mer, känslor som får eleven att söka sig mot lärande för att förstå. Tidigare forskning visar att elever är intresserade av naturvetenskap men inte skolans naturvenskap. Hur får man då till en inbjudande men bedömningsbar NO-undervisning som intresserar elever och passar skolans ramverk? Här finns forskning som visar att om lärare öppnar upp för undervisning där kunskapskänslor och upplevelser får utrymme, kan det skapa ett ökat intresse för ämnet i skolan samt ett ökat lärande. Både negativa och positiva känslor kan vara viktiga, menar Magdalena. Till exempel kan frustration bli något positivt när man jobbar fram en förklaring på ett problem. Det finns ganska mycket skrivet och beskrivet om förundran. Både filosofer och vetenskapsmän har alla pratat om förundran som en drivkraft till att förstå och veta mer om världen. Men forskning om förundran i undervisning- och klassrumssituationer saknas - här vill Magdalena fylla tomrummet.

– Lärarna kan använda kunskapskänslorna som ett pedagogiskt verktyg och skapa undervisning som till exempel lockar fram förundran, nyfikenhet, frustration och en känsla av överraskning. Men det finns också utmaningar för läraren gällande att ta in känslor in i NO-klassrummet och här behövs mer kunskap och verktyg. Att ge utrymme för förundran och osäkerhet innebär en annan typ av undervisningsform där läraren måste ta in elevernas frågor på ett helt nytt sätt. Det kanske handlar om att släppa lite på kontrollen och se vad som händer då, säger Magdalena Andersson.

Många lärare försöker

Många lärare gör ett fantastiskt jobb och Magdalenas erfarenheter är att många NO-lärare verkligen vill förändra undervisningen mot att bli mer upplevelsebaserad och undersökande.

– Men det är tufft för lärarna. Dels finns ett starkt ramverk att förhålla sig till, undervisningen ska vara bedömningsbar, klasserna är stora, grupperna är många, det saknas ofta fortbildning, reflektionstid i många fall material, för att kunna genomföra NO- undervisning på ett bra sätt.

En viktig del i Magdalenas forskning är därför att utgå från lärarens situation, att utgå från skolans ramverk när olika undervisningssekvenser arbetas fram och utarbeta dessa tillsammans med lärare. Magdalenas forskning bygger på en tidigare genomförd klassrumsstudie i en åk sjua där Magdalena tillsammans med en NO-lärare och en annan forskare utvecklade tre olika undervisningssekvenser inom ämnesområdet evolution. Tillsammans skapades lektioner som syftade till att framkalla kunskapskänslor med fokus på specifika begrepp, som är centrala för att lära om evolution men som har visat sig vara svåra för elever att förstå. Under en lektion fick eleverna till exempel i uppgift att diskutera olika nyckelhändelser från jordens skapelse till nutid. Under denna lektion som var utomhus gick läraren tillsammans med sina elever en tidsvandring längt ett fyrtiosex meter långt rep, en metafor för 4,6 miljarder år. Eleverna fick under promenaden fundera på var och när de olika nyckelhändelser inträffade.

– Under denna lektion såg läraren tydligt att de abstrakta och svårförståeliga begreppen blev mer begripligt för eleverna genom att de fick använda hela kroppen vilket också skapade känslor och engagemang hos eleverna. Det undersökande arbetssättet med alla elevers egna frågeställningar gjorde också att kunskaperna satte sig bättre, berättar Magdalena.

Näbbar i fokus

I en annan undervisningssekvens stod fåglar och dess näbbar i fokus. Eleverna fick olika tänger som skulle symbolisera olika näbbar och "flyga iväg" till olika Galapagosöar för att skaffa mat. Näbbarna såg dock väldigt olika ut, en del hade långa näbbar (tänger) andra hade korta, en del hade smala näbbar andra breda. Syftet med lektionen vara att undersöka vilken betydelse inomartsvariation har för en arts överlevnad. En del ”fåglar” hade väldigt svårt att få i sig mat på vissa öar medan andra hade det väldigt lätt. Allt handlar om vilken mat som finns på ön och vilken typ av näbb du har menar Magdalena. Diskussionen efter laborationen kring det naturliga urvalet och artens överlevnad skapade engagemang hos eleverna. Här analyserar Magdalena vad som händer i klassrummet inte bara genom vad hon hör utan också vad hon ser, vilket kroppsspråk eleverna använder, vilka gester de uttrycker vilket röstläge de använder samt vad de fäster sin blick vid. Analysverktygen måste breddas än till att bara analysera det verbala då känslor är svåra att analysera och här är videoupptagning en bra datainsamlingsmetod.

Förutom forskningsprojektet har Magdalena under flera år drivit och utformat Örebro kommuns lärarfortbildningskoncept U.NO inom Örebro naturskolas verksamhet (U.NO:s hemsida hittar du På Pedagog Örebro.). U.NO gör att hon når NO-lärare i olika workshops vilket gör att hennes forskning kommer ännu närmare klassrummet. Här kan Magdalena testa sina teorier och lärarna får med sig värdefull kunskap tillbaka till klassrummet. Idag finns U.NO på åtta kommunala högstadieskolor i Örebro kommun.

– Det är så här forskning borde funka. Jag brinner för att ta forskningen närmare klassrummen. Via U.NO och de praktiknära forskningsprojekten jag deltagit i, skapas en väg direkt från forskningen till klassrummen och det är fantastiskt, säger Magdalena.

Teoretiskt ramverk

Vilka karaktärsdrag är viktiga för att förundran och andra kunskapskänslor ska trivas och överleva i ett klassrum? Magdalena har använt sig utav ett teoretiskt ramverk i sin studie som beskriver vilka faktorer som är viktiga i ”förundransundervisning”.

– Att väcka känslor som förundran, frustration, överraskning och nyfikenhet är viktigt. Läraren behöver skapa en miljö där undersökande, tillfälligheter och slump värderas högt och där eleverna uppmanas att fundera och tänka större. Att ta in empati, fantasi och känslor är också en viktig nyckel. Det är viktigt att lägga tid på reflektion och undvika att det finnas för mycket rätt eller fel. Läraren behöver också vara lyhörd och skapa ögonblick av förundran och ta med elevernas egna erfarenheter i undervisningen. Allt detta kan göra att NO-undervisningen blir mer intressant och att elevernas lärande påverkas positivt.

Förundran kan vara en känsla som är svår att förklara, Magdalena gör ett försök;

– När man upptäcker något som man inte riktigt vet hur man ska ta hand om. Ett sinnestillstånd som gör att man nått gränser för sin nuvarande förståelse. Att hamna i gränslandet mellan att veta och inte veta. Att kolla upp mot en stjärnhimmel en stjärnklarkväll gör att i alla fall jag förundras en hel del, avslutar hon.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro