Att bedöma läsförståelse
Att läsa med öronen – vad betyder det och hur ska vi tänka kring det i skolan? Det kan tyckas självklart att elever ska få ha sina hjälpmedel men när vi sedan kommer till bedömningssituation så blir vi tveksamma. Kan vi göra såhär?
”Jaha?! Kan jag göra så?” Det var reaktionen som jag fick från den nyutexaminerade läraren när vi diskuterade hur hen skulle anpassa undervisningen och bedöma en elev med läs-och skrivsvårigheter i svenska. I den del av kunskapskraven i svenska, som gäller läsning, står det att:
Eleven läser skönlitteratur och sakprosatexter med flyt och visar grundläggande läsförståelse. Dessutom sammanfattar eleven olika texter med viss säkerhet. Eleven för enkla resonemang om innehållet i olika texter. Eleven visar också grundläggande kunskaper om skönlitteratur och de sammanhang som olika verk har tillkommit i.
Det vi hade diskuterat kring gällde om eleven kunde bedömas som godkänd, med tanke på att eleven läser med öronen, det vill säga använder ljudböcker eller uppläst text.
Att läsa med öronen – vad betyder det och hur ska vi tänka kring det i skolan? Det kan tyckas självklart att elever ska få ha sina hjälpmedel, och i våra styrdokument står det tydligt att vi ska ge stöd som "uppväger skillnader i förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen och som motverkar funktionsnedsättningens konsekvenser" (skollag), men när vi sedan kommer till bedömningssituation så blir vi tveksamma. Kan vi göra såhär?
Behöver lära oss att umgås med skriven text
Skriven text är en form av språket som vi behöver lära oss att umgås med. Oavsett om vi talar om skönlitterär text, en krönika, en faktatext eller en akademisk text så skiljer den sig från det talade språket på många sätt. Såväl ordförråd, grammatik och meningsbyggnad skiljer sig och läsaren ställs inför helt andra utmaningar än inför det talade språket, i ett samtal eller i ett muntligt framförande.
Om du berättar om ett fenomen för en elev kan du förutom att berätta visa med gester, förtydliga, och eleven kan även ställa frågor. Om du däremot högläser en text om samma fenomen utan att använda gester, förtydliga eller svara på elevens frågor, då står texten för sig själv. Eleven får då till sig texten på samma sätt som om denne skulle läsa den själv, fast med din röst istället för sin egna, inre. Vi kan alltså inte jämställa muntligt berättande med högläsning av en skriven text.
Läsning = avkodning x förståelse. Denna ”formel” har många av oss pedagoger sett ett flertal gånger. När vi läser med ögonen avkodar vi grafemen och uppfattar ord som bildar meningar, som vi kan koppla till våra erfarenheter och därmed förstå.
OECD:s definition av läs och skrivförmåga är
Förmågan att använda tryckt eller handskriven text för att
- fungera i samhället och fylla kraven i olika vardagssituationer
- kunna tillgodose sina behov och personliga mål
- förkovra sig och utvecklas i enlighet med sina personliga förutsättningar”
(Skolverket 1996, s 13, OECD 1995, sid 14)
I kap 2.2. i LGR 11 kan vi läsa att ett mål är att eleverna
kan använda det svenska språket i tal och skrift på ett rikt och nyanserat sätt (LGR 11, s).
Så tillbaka till frågan: Om en elev läser med öronen, kan jag ge godkänt i läsförståelse?
Ja – eleven använder det svenska språket i tal och skrift.
Ja – om eleven visar grundläggande läsförståelse, det vill säga lyssnar på texten och kan svara på frågor om den, sammanfatta den samt föra resonemang om den.
De spelar ingen roll om man läser med ögon eller öron för att utveckla sin läsförståelse. Det spelar ingen roll om du använder glasögon eller talsyntes för att ta till dig texten.
Men avkodningen då? Det är såklart också viktigt, men mer om det i nästa blogginlägg.
/Malin Nilsson, Specialpedagog Lotsen, Centralt skolstöd
Skolverkets ställningstagande i frågan:
Kan lärare bortse från delar av betygskriterierna som handlar om att läsa eller skriva i ämnena svenska och svenska som andraspråk?
"Nej, inte i någon av de obligatoriska skolformerna. De delar av betygskriterierna som sammantaget handlar om bedömning av förmågan att läsa eller skriva är i sin helhet så omfattande att de inte kan räknas som enstaka delar av betygskriterierna i svenska eller svenska som andraspråk. Skolverket menar i kursplaner och betygskriterier att läsning innebär att eleven både kan avkoda och förstå text. Läraren får inte bortse från de delar av betygskriterier som sammantaget handlar om bedömning av detta".
Referenser
OECD (1995) Literacy, Economy and Society. Paris och Ottawa: OECD och Statistics Canada
Skolverket (1996), Grunden för fortsatt lärande. En internationell jämförande studie av vuxnas förmåga att förstå och använda tryckt och skriven information. Rapport nr 115 från Skolverket, Stockholm.
Skolverket (2019) Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet.
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.