Fokus: Relationer i skolan

I dagens inlägg sätter vi fokus på begreppet relationer, och vi tänker då såväl på relationer mellan lärare/mentor – elev som på relationer mellan elever i en klass/kursgrupp samt relationer på skolan i stort.

Vad kännetecknar en god relation i skolsammanhang? Ibland finns för läraren en konflikt mellan rollen som relationsbyggare och rollen som administratör. Vi menar att det finns en konflikt mellan mentorsroll och lärarroll. Vi noterar också här att vissa skolor skapat speciella mentorstjänster, eventuellt för socialpedagoger. Goda relationer kräver, i korthet, ömsesidigt förtroende och respekt.

Enskilda samtal viktigt

Goda relationer måste skapas mellan lärare (eller mentor) och elev, men också mellan individerna i en elevgrupp. Att i ett tidigt skede planera för enskilda samtal antingen mellan lärare och elev eller mellan lärare och mindre elevgrupper för att bygga relationer inför kursstarter. Samtalets innehåll kan ju självklart variera men samtalet i sig är ett bra sätt att få eleven att känna sig sedd.

Jobba aktivt med introduktionsveckor

Att skapa goda relationer i en elevgrupp kan bland annat handla om att vi jobbar aktivt med introduktionsveckor (lägervecka?) där diverse aktiviteter som både lägger grund för den kommande utbildningen men också verkar gruppstärkande finns med i programmet. En mindre krävande men likväl under utbildningens gång användbar och viktig metod är att skapa basgrupper där elever ofta byter ”gruppkamrater”. Dessa grupper kan variera från lektion till lektion men också vara mer bestående över ett antal veckor. Det öppnar eventuellt tidigare stängda dörrar ifråga om att möta sina klasskamrater på ett strukturerat sätt i det kontinuerliga arbetet. Dessutom minskar man risken att någon elev faller utanför vid olika gruppbildningar både gällande grupparbeten och mer enskilda arbetsuppgifter. Att satsa ekonomiska medel för sådana initiativ kan ses som en investering i framtiden, tror vi.

Goda relationer ger ringar på vattnet

Läraren har en viktig uppgift när det gäller att sätta tonen och skapa ett gott lärandeklimat i en grupp vilket också gagnar relationerna mellan eleverna i gruppen. Vikten av ett gott klimat och goda relationer gäller i hela hierarkin, från rektor ner till den enskilda eleven. Goda relationer på skolan i stort ger ringar på vattnet och kommer eleverna till dels. Ett sätt att koppla ihop de olika nivåerna på en skola är att låta rektor bidra i aktiviteter och undervisning enligt scheman och tjänstefördelning. Rektors möjligheter till detta är idag alldeles för bristfälliga. Vi menar att rektorer framöver måste få återgå till det grundläggande uppdraget, att vara pedagogiska ledare. Ett exempel skulle kunna vara att rektorerna finns med i de nya klasserna på årskurs 1 för att också där bygga relationer med eleverna i ett tidigt skede. Vi föreslår också att rektorernas arbetsrum ska placeras så nära verksamheten som möjligt. En intressant fråga här är varför rektorerna idag är belamrade med så mycket arbetsuppgifter? På vilket sätt bidrar detta till en bättre skola? Vi menar att det måste vara ett systemfel här.

Gemensamt ansvar

Vi tror att det är viktigt att vi vuxna känner ett gemensamt ansvar för klimatet, stämningen i våra grupper. Det är väsentligt att se upp med synsätt av typen ”min/din klass…”

Har mentorsrollen blivit mer administrativ

Har mentorsrollen kommit att bli mer administrativ? Har det inneburit att relationsbyggandet kommit att hamna mer på kurslärare, eller kanske på hela arbetslag?

Lärarassistenter och elevstödjare positiv utveckling

Lärarassistenter och elevstödjare har kommit att få en större roll i våra skolor – vi tror att det är en positiv utveckling. Lärarassistenter kan ta över delar av lärares (främst mentorers) administrativa ansvar; elevstödjare har kanske den motsatta rollen – att just bygga/skapa trygghet och relationer.

/Daniel Broadley, Carin Arnesson, Malin Alexson, Mattias Pehrsson-Wall och Lasse Tuvestad.

Senast uppdaterad:

Publicerad: