Håll i, håll ut - att mötas strukturerat och systematiskt

Händer

Ett av huvuduppdragen som kvalitetsutvecklare är att bidra till att långsiktigt stärka kollegialt lärande och utvecklingsarbete på förskolor och skolor i Örebro. Det avgörande beslutet att skriva den här artikeln fattade vi efter att ha summerat utvärderingar från alla våra olika uppdrag under två år som kvalitetsutvecklare. När ett kollegialt arbete sker på ett kontinuerligt och strukturerat sätt ser vi effekterna och framgångsfaktorerna av det gemensamma lärandet mellan kollegor.

"Håll i, håll" ut är ett uttryck som vi vet är framgångsrikt kopplat till skolutvecklingsarbete. Men tyvärr ser vi utifrån våra uppdrag, att många skolor har projektträngsel, där mycket ska in och de långsiktiga målen får ge vika för de kortsiktiga. Detta trots att lärare enligt våra erfarenheter uttrycker att de vill ha en fortsättning av det kollegiala utvecklingsarbete som de tidigare fördjupat sig kring.

Vilka effekter uppstår när kollegor möts på ett systematiskt och strukturerat sätt?

Enligt Skolverkets publikation Forskning för skolan, med rubriken ”Kollegial handledning leder till öppenhet och samarbete” anser lärare och rektorer att när man arbetar kollegialt i en strukturerad form bidrar det till att arbetslaget utvecklar en reflektionskultur. ”Istället för konflikthantering och praktiska spörsmål, läggs fokus nu på pedagogiska och didaktiska frågor. Den förändrade relationen till kollegerna gör att de vågar öppna sig.” Genom att kollegor möts på detta vis så utvecklas ett förhållningssätt tillsammans som skapar bättre förutsättningar för att stötta elevernas möjligheter till lärande.

Utvärderingar från våra kvalitetsutvecklaruppdrag visar samstämmigt att när kollegor får förutsättningar att mötas under dessa former så menar lärarna att de får en möjlighet till gemensamma pedagogiska diskussioner där förståelse och didaktiska möjligheter ökar för alla i laget, inte bara den enskilda läraren. Fortbildning sker tillsammans.

Klicka på bilden för att visa dokumentet.

Hur kan en tydlig kollegial mötesstruktur se ut?

Skolforskarna Dylan Wiliam och Sibohan Leahry har skapat en strukturerad handledningsmodell där kollegor får förutsättningar att utvecklas tillsammans. Modellen kallas Teacher Learning communities, TLC. Grundförutsättningarna för att arbeta med denna modell är följande:

  • en avsatt mötestid, ungefär en gång i månaden och cirka 70-90 minuter
  • att träffen har ett tydligt syfte och innehåll
  • att vi möjliggör samtal och reflektion
  • att vi tränas på att lyssna på våra kollegor och att alla ges tid till att få samtala
  • att gruppen är cirka 8-12 personer

Hösten 2016 fick vi i uppdrag att samarbeta med ett arbetslag på en skola som ville fortsätta driva och fördjupa sitt arbete kring bedömning för lärande kopplat till denna handledningsmodell. Detta utvecklingsarbete hade pågått i två år tillsammans med tidigare kvalitetsutvecklare och nu skulle nästa steg i arbetslagets process tas. Denna skolutvecklingsresa är ett bra exempel på ett långsiktigt skolutvecklingsarbete där begreppet håll i, håll ut verkligen fått en innebörd.

TLC-modellen hade vår uppdragsskolas arbetslag provat i två år och ville fortsätta med denna form. Arbetslaget upplevde att mötena blev strukturerade och att samtalen enbart handlade om pedagogiska frågor där alla i laget fick komma till tals.

Behovet som personalen uttryckte var att fördjupa sina kunskaper om bedömning för lärande för att bättre undersöka vad eleverna kan, och hjälpa eleverna att få syn på sitt eget lärande. I vårt upplägg utgick vi från Wiliams och Leahys bok Handbok i formativ bedömning samt Anna Grettve m.fl Att bedöma och sätta betyg, tio utmaningar i lärarens vardag. Utifrån valda delar från böckerna skapade vi åtta workshops utifrån TLC-modellen där personalen fick förbereda och läsa in sig innan, samt reflektera och diskutera under träffarna. Varje workshop hade sin utgångspunkt i en av Wiliams strategier för formativ bedömning. Mellan träffarna fick personalen testa metoder samt observera varandras lektioner utifrån träffarnas innehåll.

Lärande tillsammans

Vår utvärdering av uppdraget visar att arbetslaget är eniga om att deras kollegiala utvecklingsarbete har gett en större samsyn kring pedagogiska frågor runt elevernas lärande. Träffarna har även gett energi och kraft, som en lärare uttrycker: ”jag är trött och sliten innan mötet, men går därifrån nöjd och glad”.

Personalen upplever att det är lärorikt att få höra hur deras kollegor tänker och att de genom feedback från varandra har utvecklat undervisningen ytterligare. De har fått en fördjupad förståelse och lättare att pröva nya metoder. Laget uttrycker att TLC-upplägget varit bra utifrån att de träffats systematiskt, och att träffarnas innehåll haft ett tydligt syfte.

Att laget har träffats kollegialt, på ett strukturerat och systematiskt sätt, inte bara under ett läsår utan under flera år, gör att de nu har implementerat ett förhållningssätt och en samsyn kring undervisning och bedömning för lärande. Personalen har utvecklat sitt professionella lärande gemensamt.

Tillsammans gör vi varandra starka och forskning menar att vi måste arbeta ihop i skolan, som ett team utifrån vad som gynnar elevernas lärande och måluppfyllelsen. D Wiliam är tydlig i sitt budskap kring skolutveckling: för att elevernas resultat ska bli bättre måste lärare bli bättre. Inte för att lärare idag är dåliga, utan lärare måste hela tiden sträva efter att bli ännu bättre. Här ligger lärarjobbets stora utmaning och det har vi möjligheter till tillsammans.

Vi menar att det inte finns någon annan väg än att arbeta tillsammans utifrån struktur och systematik i skolan.

 

/Emma Gabrielsson Kvalitetsutvecklare, Grillska gymnasiet
emma.gabrielsson@orebro.se

Ulrika Duvman Rydén Kvalitetsutvecklare, Rudbecksgymnasiet
ulrika.duvman-ryden@orebro.se

 

Källförteckning:

Grettve Anna, Israelsson Marie & Jönsson Anders, Att bedöma och sätta betyg, Tio utmaningar i lärarens vardag, Natur och Kultur. (2014)

Wiliam Dylan & Leahy Siobhoàn, Handbok i formativ bedömning strategier och praktiska tekniker, Natur och Kultur (2015 )

Senast uppdaterad:

Publicerad: