Skarpt läge satte fart på digitaliseringen på Lillåns skola 7-9

Workshops, kompetensutvecklingsdagar i alla ära men ingenting har snabbat på digitaliseringen i skolan så mycket som den pågående pandemin. Lillåns skola 7-9 hade delvis distansundervisning under tre veckor och där togs jättekliv in i den digitala världen.

Mats Olsson, rektor Lillåns skola 7-9

Lillåns skola har under många år jobbat med digitalisering i olika workshops och kompetensutvecklingsdagar. Kompetensen har sakta ökat men fortfarande var det flera lärare som kände sig osäkra kring en hel del när det gäller att undervisa digitalt. I och med distansundervisningen ställdes både elever och lärare inför ett skarpt läge.

– När det gäller den den digitala kompetensen har samtliga lärare tagit ett jättekliv. Alla tog sig an utmaningen på ett härligt sätt. Det skarpa läget gjorde att digitaliseringen utvecklades mycket hos oss. En stor hjälp har varit alla generösa kollegor som delat med sig av digital kompetens, berättar Mats Olsson, rektor.

Hade täta avstämningar

Skolan hade en Teams-grupp där lärare delade med sig av tips och fallgropar. Man hade också tydliga och täta avstämningar för att fånga upp svårigheter.

– Det handlade mycket om "learning by doing". Nu var många tvungna att prova och testa nytt. Men lärare och även eleverna anpassade sig fort och var fantastiska på att ställa om, säger Mats Olsson.

Bild på dator

Övergången från närundervisning till distansundervisning underlättades av att skolan hade förberett elever och personal på ett scenario med ett större inslag av undervisa/undervisas digitalt. Elever fick prova distansundervisning på plats i skolan och lärarna laborerade med olika lösningar framför allt via Teams och Itslearning.

Lärarna fick också tid i sin planering att förbereda för distansundervisning. Skolan gjorde också en rutin kring varje lektion som skulle följas av alla lärare för att ge eleverna mer tydlighet och trygghet i den nya situationen.

– Det som fungerat mycket bra är distansundervisning enligt ett rullande schema. Varje dag stannade en årskurs hemma (cirka 150 st elever). Var de hemma på måndag var de till exempel i skolan på tisdag. Det gjorde att lärare och elev kunde direkt följa upp gårdagen i skolan. Hade vi likt gymnasiet haft större inslag av distansundervisning hade det blivit mer problematiskt, tror Mats Olsson.

Flera positiva effekter

Digitiliseringen fick alltså sig en riktigt skjuts framåt i och med distansundervisningen. Skolan såg också andra positiva effekter:

– Många elever upplevde att arbetsron blev mycket bättre. Jag trodde kanske att de elever som har det lite tufft och kämpar med skolan skulle få lite svårigheter med att jobba hemma. Det visade sig dock att de klarade sig bra och mycket går att koppla till ökad arbetsro. Närvaron totalt sett, var också riktigt bra under dessa veckor, säger Mats Olsson.

De nackdelar som kom fram var framför allt att eleverna saknade det sociala och att en del upplevde problem med tekniken. Vissa elever var också i skolan på heltid under dessa veckor då skolan gjort bedömningen, tillsammans med vårdnadshavare, att det var den bästa lösningen.

– Jag känner mig verkligen trygg att vi har en bra organisation kring distansundervisning om vi tvingas till det igen. Vi kan snabbt ställa om och både lärare och elever fixar detta mycket bra. Det absolut bästa för alla är ju om eleverna är i skolan men kommer det ett läge då smittskydd bedömer att distansundervisning är det bästa, är vi redo, avslutar Mats Olsson.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: