ULF projekt – hur lär man elever att resonera historiskt?

Fem lärare i historia på Virginska gymnasiet, Karolinska gymnasiet och Rudbecksgymnasiet ingår tillsammans med forskaren Henric Bagerius vid Örebro universitet i forskningsprojektet som startades upp hösten 2022 och håller på till 2024.

Projektet vill ta historieundervisningen bort från den klassiska kronologiska uppräkningen av händelser där stoffkunskaperna (att veta historia) står i centrum och där eleven ofta får redogöra för historiska fakta och innehåll. Istället bör undervisningen inriktas mot ett undersökande arbetssätt som går mer på djupet, där saker sätts in ett sammanhang och där elevernas egna frågor blir en viktig utgångspunkt för att kunna resonera om historia. Processkunskaper (att göra historia) blir viktigt och eleverna ges möjlighet att att analysera, förklara och fundera över olika tolkningar av historien

– Min uppfattning är att skolan ställer ganska höga krav på eleverna i historia, förslaget på ny ämnesplan trycker till exempelvis på att eleverna ska kunna föra historiska resonemang. Då måste lärarkåren och jag som forskare och lärarutbildare möta de kraven genom att undervisa på sätt som hjälper eleverna att nå sin fulla potential, menar Henric Bagerius.

Fokus på vad eleverna tycker är svårt

De nederländska forskarna, Van Boxtel och Van Drie, har utarbetat en modell för analys av elevers historiska resonerande, som kommer att användas som ramverk för projektet. Modellen lyfter fram en rad aktiviteter som elever behöver behärska för att kunna resonera historiskt.

Utifrån modellen och i samråd med Henric ska de inblandade lärarna forma egna projekt ute på skolorna. Fokus kommer ligga på att hitta "flaskhalsarna" i undervisningen – vad det är många elever har svårt med? Henric ger två exempel:

1. Att se saker i ett historiskt perspektiv och att inte ta med sig nutiden när eleverna reser tillbaka i dåtiden.

– Varför var det till exempel så svårt för en kvinna på 1600-talet att skilja sig från sin man trots att hon var djupt olycklig. Då behöver eleven förstå hur samhället såg ut och vad var möjligt att göra? Varför levde man i äktenskap på den här tiden och vad betydde religionen?

2. Att lära sig ställa frågor till historien. Att inte bara ta för givet att saker var på ett visst sätt. Hur kan eleverna ställa rätt frågor för att kunna lära sig mer?

– Det är lätt att få en bild av att historia bara finns men det är ju ett urval som bygger på olika perspektiv och mängder av andra aspekter. Eleverna behöver lära sig att se bakom strömmen av händelser och ställa rätt frågor för att kunna bryta upp uppfattningen att "så här var det". Vad händer om man ser till exempel Franska revolutionen ur ett annat perspektiv? Var det verkligen en frihetsrevolution? För vem? Det är viktigt att lära eleverna att historisk utveckling inte går progressivt utan en går väldigt mycket fram och tillbaka. Vi kanske inte ens ska prata utveckling utan istället om förändringar.

– Det här är två exempel på flaskhalsar som elever kan ha svårt att ta sig igenom och då måste vi fundera på hur vi kan lägga upp undervisningen så att vi gör det möjligt för elever att lära sig det här, säger Henric.

Vill skapa en modell för elevers resonemang

Pedagogerna kommer skapa övningar, examinationsformer och lektionsinnehåll i projektet som kommer genomföras på respektive skola. De fem pedagogerna kommer också träffas tillsammans med Henric för att ha fördjupade diskussioner. Att utgå från skolornas verklighet och att göra det tillsammans är en viktig del i projektet.

– Målet är att vi tillsammans kan skapa modeller med olika aktiviteter som verkligen tränar elevernas förmåga att resonera historiskt och utveckla dem. Förhoppningsvis kommer vi fram till en hel del resultat som även kan komma andra till gagn, avslutar Henric Bagerius.

Andreas Ståhlberg, gymnasielärare i historia och engelska på Rudbecksgymnasiet är en av deltagarna i projektet.

– För mig innebär projektet en unikt bra chans att få jobba systematiskt och fokuserat med att utveckla min historieundervisning. Den stora fördelen är att projektet sker under kvalificerad handledning och att man som lärare kan känna sig trygg i den ledning och stöttning som det medför, säger Andreas och fortsätter:

– En ytterligare förmån är att kollegorna i projektgruppen kommer från olika skolor, vilket innebär att vi därmed kan bidra med en stor bredd av perspektiv och erfarenheter att dela med varandra. Vi blir också varandras bollplank för att pröva idéer. Eftersom den praktiknära forskningen som bedrivs inom projektet dessutom tar avstamp i just det som vi som lärare identifierar som särskilt utmanande för våra elever i vår undervisning, blir arbetet särskilt relevant och tydligt för oss. Förhoppningsvis kommer slutresultatet även att kunna bli till nytta för många fler. 

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro