Månadens forskare: Thomas Barow
Han är professorn som är nyfiken på det mesta. Det har bland annat tagit honom från Tyskland till Sverige och Örebro, där han sedan 2022 är professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik. Att se alla elever och inkludering, både i Sverige och internationellt, är några huvudspår i hans forskning. Och månadens forskare är oroad över utvecklingen som just nu sker i svensk skola.

Ibland hörs fraser som "Inkluderingen har gått för långt" i svensk skoldebatt. Månadens forskare, Thomas Barow, oroas över sådana uttalanden och över var den svenska skolan är på väg.
"Tendensen är inte bra"
– Tendensen är inte bra. Fler elever behöver särskilt stöd och fler elever går i den anpassade grundskolan. Jag skulle säga att inkluderingen knappast har gått för långt – snarare att det finns en stagnation eller till och med en tillbakagång, säger Thomas Barow.
Han hänvisar till forskning som pekar på att uppdelningen av elever i olika grupper och skolformer kan ha vissa kortsiktiga vinster, men långsiktigt är det sällan bra och eleverna har dessutom svårt att gå vidare. Thomas berättar bland annat om exempel från Tyskland där statistiskt sett bara en av 100 elever som överfördes till specialskolor för barn med inlärningssvårigheter kom tillbaka till den ordinarie skolan. Thomas menar också att identitetsutvecklingen riskeras att hämmas, då många elever utvecklar en självbild där de inte känner sig “lika mycket värda” som andra.
– I grunden handlar det om vilket samhälle och vilken skola vi vill ha – sammanhållande eller splittrad? Frågan vi borde ställa oss är hur vi kan utveckla undervisningen så det passar fler elever. Hur kan vi hitta undervisningsformer som tar hänsyn till individernas olika behov? Alla behöver inte alltid vara i samma klassrum, men vi behöver tänka inkluderande och inte exkluderande, menar Thomas Barow.
Finns både inkludering och exkludering
I en nyligen publicerad artikel analyserar Thomas, tillsammans med kollegan Gunnlaugur Magnússon, utvecklingen av inkluderande utbildning i svensk grundskola, de senaste 30 åren. De har bland annat sett ambivalenta utvecklingsspår. Trots att själva ordet ”inkludering” inte nämns tycks styrdokumenten innehålla inkluderande ambitioner. Samtidigt ser författarna både inkluderande och exkluderande tendenser i skolans verksamhet.
Läs hela artikeln här:
Barow, T. & Magnússon, G. (2024). Var står vi och vart är vi på väg? Inkluderande utbildning i Sverige 30 år efter Salamancadeklarationen. Paideia – Tidsskrift for professionel pædagogisk praksis (28), 38-47. https://tidsskrift.dk/Paideia/article/view/152159
Inkluderingen en hjärtefråga
Inkluderingen har länge varit en hjärtefråga för Thomas. År 2013 var han redaktör för boken Mångfald och differentiering – Inkludering i praktisk tillämpning. Här presenteras bland annat hur undervisningen kan utvecklas och anpassas med hänsyn till mångfalden i klassrummet och elevers individuella behov.
Boken används som kurslitteratur på lärarutbildningen.
– I arbetet med boken var jag mycket ute i olika klassrum. Jag såg bland annat två elever med intellektuell funktionsnedsättning som deltog fysiskt i grundskolans undervisning, men de var inte med på riktigt. Läraren saknade uppenbarligen strategier för att anpassa undervisningen efter de varierande behoven. Det blev en aha-upplevelse för mig och något jag arbetat vidare med i min forskning.
För att nå alla elever är samverkan en viktig väg framåt. Thomas konstaterar att alla aktörer är positiva till samverkan, men långt ifrån alla får det att fungera. I ett ULF-projekt (Utbildning, Lärande, Forskning), som genomförts på en anpassad grundskola i Västra Götaland, har han tittat på hur undervisningen för elevgrupper med svåra funktionsnedsättningar ser ut, utifrån ett samverkansperspektiv. Det finns flera inblandade yrkeskategorier kring dessa elever. Samverkar de så att det gynnar elevernas lärande?
– Vi sätter verkligen dessa elevers lärande i fokus, och studien är unik i svenskt utbildningssammanhang, säger Thomas.
Han hoppas att studien leder till ett ökat fokus på denna elevgrupp samt att ett mer vetenskapligt arbetssätt kan införlivas i verksamheten.
Den 2/4 presenteras resultaten från ULF-projektet på ett RUC-nätverk på Örebro universitet. Du kan läsa mer om träffen på oru:s webbsida.
Mer globalt fokus
Under de senaste åren har Thomas intresserat sig allt mer för internationell forskning, specifikt elever i det krigsdrabbade Ukraina. I projektet "Kvalitativ utbildning och välfärd för barn i utsatta livssituationer: Utveckling och säkerställande av personalens kompetens för holistiska stödsystem i Ukraina, Polen och Sverige" är målet att skapa kurser för barn i utsatta livssituationer.
– Det här känns väldigt viktigt för mig. Jag har ställt mig frågan vad jag kan bidra med i allt det hemska som händer, och det här är ett sätt.
Målet är att studie- och utbildningsprogram ska skapas för olika utbildningsprofessioner, till exempel specialpedagoger. Dessa program ska utformas för att hitta inkluderande undervisning i den tuffa verklighet som eleverna befinner sig i. Utgångspunkterna i studien tas i en analys av behov som identifierats av föräldrar och skolpersonal. Projektet är ett tvärvetenskapligt samarbete mellan pedagogik och psykologi.
Fokuset ligger på barn från Ukraina, både inom landet och i mottagarländerna Polen och Sverige.
– Jag har en oerhörd respekt för lärare som jobbar på och försöker upprätthålla en viss normalitet under icke normala tider. Det känns bra om vi kan hjälpa och stötta dem för att lättare kunna hantera denna fruktansvärda situation, säger Thomas Barow.
/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro
Fakta Thomas Barow
- Bakgrund som speciallärare i Tyskland
- Disputerade 2007 vid Humboldt-Universität zu Berlin med en avhandling som tog upp den svenska ”sinnesslövården” under 1900-talets första hälft
- Adjunkt och senare Lektor vid Borås högskola 2008–2013
- Arbetade vid Halmstad högskola (Lektor i handikappvetenskap) 2013–2015
- Göteborgs universitet 2015–2022. Lektor i pedagogik med inriktning specialpedagogik, sedan 2019 docent i pedagogik.
- Professor i pedagogik med inriktning specialpedagogik på Örebro universitet från 2022, där leder han forskningsmiljön SpecUL (Specialpedagogik, Utveckling och Lärande)
- Har forskat om pedagogiska utredningar och specialpedagogiska kategoriseringar. För närvarande studerar han utbildningsfrågor rörande personer med intellektuell funktionsnedsättning
- Undervisar i den allmänna lärarutbildningen och i det specialpedagogiska programmet.
Senast uppdaterad:
Tack för ditt svar!
Berätta gärna vad vi kan göra bättre på den här sidan för att förbättra webbplatsen! Vi har ingen möjlighet att svara, men dina synpunkter är värdefulla för oss. Tänk på att inte skicka in personuppgifter. Om du vill ha svar på en fråga kan du istället använda formuläret ”Lämna en synpunkt”.
Om du ändå skickar in personuppgifter via detta formulär hanteras uppgifterna av Kommunstyrelsen och kan eventuellt lämnas vidare till annan verksamhet inom Örebro kommun i syfte att förbättra vår service.
Här hittar du mer information om hur vi hanterar personuppgifter.
Tack för ditt svar!
Du har nu hjälpt oss att förbättra våra webbplatser.