Månadens forskare: Anette Bagger

När det är dags för nationella prov i årskurs 3 har många elever färdiga föreställningar om vad som gäller – det handlar om att klara eller inte klara. Eleverna uppfattar dessutom provet som viktigt och i många fall avgörande.

Hur påverkar det eleverna och vad kan läraren göra för att stödja sina elever? Den frågan ställde sig Anette Bagger i sin avhandling från 2015.

Där visar hon att stress och oro inför provsituationen kan synas hos både låg- och högpresterande elever. Redan tidigt visar det sig att elever tänker mycket tävling kring ett prov. Det ska gå snabbt och en oro finns att ett dåligt resultat kan ge konsekvenser, till exempel att man inte får gå kvar i samma klass som kompisen om ett misslyckande sker.

Något annat som lyfts fram i avhandlingen är att varannan elev med annat modersmål än svenska känner negativ stress och oro inför och under provet. Anette Bagger menar att detta kan tolkas som att provets konstruktion passar dessa elever sämre och att de behöver mer stöd.

Pedagogiska dilemman för lärare

Läraren har en viktig uppgift att trygga situationen kring proven. Att förbereda, lugna och tona ner tävlingsmomentet och se provet i ett större sammanhang.

Men läraren kan också hamna i pedagogiska dilemman. Det kan uppstå en krock mellan provet som test och omsorgen för varje elevs lärande. I en annan klassrumssituation får läraren stötta och hjälpa stressade elever men hur mycket kan man hjälpa i en provsituation?

– Det kan vara svårt för lärare att veta vilket stöd man kan får ge. Det kan ju leda till att eleverna inte får visa vad de kan och att skolor ger olika mycket stöd. Det ger upphov till frågan om provets legitimitet, menar Anette Bagger, som fortsätter:

– Om alla elever gör provet på samma tid, samtidigt och på samma sätt blir provets likvärdighet hög men vad händer då med elevens likvärdighet? Att göra lika för alla kan knappast anses rättvist eller likvärdigt. Eleven måste helt enkelt få det stöd och anpassningar hen har rätt till . Begreppet "lämpliga anpassningar", som används i samband med proven, är tolkningsbart och här behöver läraren få bättre stöd vad det innebär.

Proven utifrån processtänk

Anette Bagger betonar i sin forskning att inte bara själva provsituationen är viktig, utan de nationella proven påverkar skolans verksamhet mycket mer.

– Det är viktigt att inte se provtillfället som en isolerad händelse utan mer tänka ur ett processtänk. Hur kan vi sätta lärandet i fokus istället för att bara pricka av ett resultat?

Anette menar att skolor behöver arbeta med nationella prov som på ett mer hållbart och långsiktigt sätt där elevers inkludering och provens tillgänglighet stärks. Alla elevernas kunskaper behöver inkluderas och för att komma dit krävs att det jobbas med tillgängligheten i flera steg, före, under och efter provet, både när det gäller till lärande och till innehåll.

Det är också viktigt att huvudmannen arbetar med resultaten och att rätt analyser dras och förmedlas till skolorna. Olika skolor har olika förutsättningar och det finns mängder med parametrar att ta hänsyn till. Att bara jämföra resultat utan en djupare analys tar inte arbetet framåt utan kan istället förstärka skillnader och olikvärdighet.

Hur hållbar är bedömningen?

Eleven bedöms efter ett nationellt prov. I årskurs 3 ges visserligen inget betyg men syftet är att stödja bedömningen av uppfyllda kriterier för bedömning. I högre årskurser ges betyg och resultatet ska vara en viktig del av bedömningen.

Anette ställer sig frågan hur hållbar och likvärdig den bedömningen verkligen är.

Bedömningen beror på flera aspekter bland annat resurser, organisation och lärarens kunskap om ämnet och eleven. Vissa skolor har bättre möjligheter att anpassa provsituationen med till exempel flera vuxna, flera grupprum, olika typ av kompetens till exempel specialpedagoger och modersmålslärare på plats. På skolor används också undervisningstid för förberedelse olika mycket.

Allt detta påverkar bedömningen och likvärdigheten mellan skolor.

– Vi behöver komma till en hållbar bedömning där bedömningen kan möta de behov eleven har. Alla elever måste få en likvärdig chans att visa vad de har för kunskaper, säger Anette Bagger.

Stora möjligheter med digitala nationella prov

Under 2024 kommer de första digitala nationella proven gå av stapeln. Ett uttalat mål är bland annat "ökad användbarhet och tillgänglighet för elever med funktionsnedsättning genom tekniska lösningar."

– Jag ser stora möjligheter med kommande digitala nationella prov. Det skulle potentiellt vara möjligt att ordna anpassningar, bland annat för text och språk, så att fler elever kan inkluderas i provtagandet och att fler elever får möjlighet att visa vad de kan.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro