Gå till innehåll

Nyanlända elever i grundskolan

Här har vi samlat information som på olika sätt kan beröra nyanlända i grundskolan i Örebro kommun.

Mottagande av nyanlända elever

Nyanlända elever och deras vårdnadshavare får information om den svenska skolan och förbereds inför skolstarten hos Perrongen.
Anmälan görs på orebro.se.

Hitta till Perrongen: Sörbyskolan, Drakenbergsgatan 77, 702 19 Örebro

Till Örebro kommer det barn och ungdomar från skilda kulturer och från olika delar av världen. Perrongen är kommunens gemensamma ingång för samtliga nyanlända elever och har sina lokaler på Sörbyskolan. Här arbetar personal med pedagogisk utbildning och god kompetens att ta emot nyanlända barn och ungdomar. Anmälan av nyanlända från förskoleklass upp till gymnasiet sker via en gemensam digital brevlåda. Alla barn och ungdomar inom grundskola kommer därefter till Perrongen för ett första samtal. Här görs även en ansökan till grundskoleantagningen angående skolplacering. Ungdomar i gymnasieåldern kommer till ett första inskrivningssamtal och stannar därefter sex veckor för introduktion på Perrongen.

Perrongens uppdrag är att

  • vara en samlad ingång för nyanlända barn och ungdomar
  • samarbeta med grundskoleantagningen, mottagande skola och vårdnadshavare/god man
  • bidra till att elever med annat modersmål än svenska når hög måluppfyllelse
  • ha en rådgivande funktion dit förskolor, skolor och andra förvaltningar kan vända sig för stöd
  • utveckla förvaltningarnas samverkan kring nyanlända barn och ungdomar.

Perrongen samverkar med en rad förvaltningar och myndigheter:

Förvaltning förskola och skola, tolk- och översättarservice, asyl- och invandrarhälsan, migrationsverket, överförmyndarnämnden, Handelskammaren i Mälardalen.

Läs mer på Perrongens sida på Pedagog Örebro!

Skolplacering och kartläggning

Förskolebarn placeras av barnomsorgshandläggare. Perrongen kan hjälpa till med ansökan. Grundskoleantagningen gör en skolplacering. Utifrån kartläggningen gör rektor en klassplacering. För elever på gymnasiet sker skolplacering utifrån kartläggningen. Eleven blir placerad i den grupp inom språkintroduktion (SPRI) som bäst överensstämmer med elevens skolbakgrund /tid i Sverige.

Alla nyanlända elever från förskoleklass upp till gymnasieålder, börjar på Perrongen och är på kartläggningsenheten tills de startar på sin skola. Där skrivs eleverna in och ett hälsosamtal genomförs.

Eleverna skrivs in och kartläggs. Skolverkets Steg 1 - En första kartläggning, omfattar grundskoleelever. Steg 2 görs på SPRI-elever, Även fristående skolor kan önska att steg 2 görs på Perrongen.

Kartläggning steg 1 och 2 genomförs tillsammans med tolk på elevens starkaste språk. Eleverna kan utifrån kartläggningen bli placerade delvis i en förberedelseklass eller direkt i ordinarie undervisning, detta avgör rektor på respektive skola.

Det är sedan myndighetsavdelningen och verksamhetschef för grundskolan som placerar eleven på en skola.

Mer om kartläggningen

När en skola tar emot en nyanländ elev behöver skolan göra en inledande bedömning och ta reda på vilka kunskaper eleven har med sig. Den inledande bedömningen av en nyanländ elevs kunskaper är reglerad i skollagen och obligatorisk att genomföra. Sedan den 15 april 2016 är Skolverkets kartläggningsmaterial för bedömning av nyanlända elevers kunskaper steg 1 och 2 obligatorisk att använda i det här arbetet för grundskolan, grundsärskolan, sameskolan och specialskolan. Materialet består av tre steg.

Steg 1

Elevens språk, tidigare skolgång, intressen och förväntningar utifrån elevens och vårdnadshavarens egna uppfattningar och beskrivningar. Steg 1 hittar du här

Steg 2

Elevens kunskaper inom områdena litteracitet och numeracitet. Litteracitet handlar om elevens användning av skriftspråk i olika sammanhang och för olika syften. Numeracitet handlar om elevens förmåga att använda matematiskt tänkande när det gäller att lösa problem, föra resonemang, argumentera och motivera sina lösningar. Steg 2 hittar du här

Steg 3

Elevens kunskaper i grundskolans ämnen. Skolverkets kartläggningsmaterial Steg 3 hittar du här .

Den inledande bedömningen ska genomföras så att rektorn kan fatta beslut om placering av en nyanländ elev i årskurs och undervisningsgrupp inom två månader från att hon eller han skrivits in i svenska skolan. Det är elevens kunskaper (som han eller hon har visat vid kartläggningen), elevens ålder och personliga förhållanden i övrigt som ska ligga till grund för det här beslutet. Resultatet av kartläggningen ska även ligga till grund för planeringen av elevens fortsatta undervisning och hur undervisningstiden ska fördelas mellan ämnena. 

Läs mer om kartläggning på Skolverkets sida.

I bedömningsportalen finns kartläggningsmaterialet. 

Språk

Svenska som andraspråk är ett eget ämne, med egen kursplan och betygskriterier och timplanen ska motsvara den som för ämnet svenska. Både svenska som andraspråk och svenska är likvärdiga ämnen och ger behörighet för studier på gymnasiet.

Det är viktigt att komma ihåg att svenska som andraspråk inte är ett ”enklare ämne” utan istället lyfta fram att svenska som andraspråk har ett annat fokus. I läroplanen lyfts det särskilt fram att undervisning i svenska som andraspråk ska hjälpa eleverna att utveckla kunskaper i och om svenska språket. Eleven ska ges förutsättning att utveckla sitt svenska tal- och skriftspråk och få tilltro till sin språkförmåga för att kunna uttrycka sig i olika sammanhang. Undervisning i svenska som andraspråk ska ge eleverna möjlighet att kommunicera utifrån sin kunskapsnivå, utan att ställa alltför tidiga krav på korrekthet.

Läs mer på Skolverkets sida

Viktigt att veta

  • Rektor beslutar enligt SFS 2011: 185, 5 kap 14-15 § §.
  • Svenska som andraspråk (SVA) organiseras som eget ämne och är likvärdigt svenska.
  • SVA får därutöver anordnas som ett språkval i grundskolan och specialskolan, eller som elevens val, eller inom ramen för skolans val.
  • Det finns inget som hindrar att man undervisar svenska och SVA i ett klassrum samtidigt, men det kräver hög kompetens hos läraren.

Tolk används för att underlätta kommunikationen mellan myndigheter och personer som inte talar svenska. På Tolkservice finns cirka 300 tolkar och översättare som tillsammans behärskar omkring 85 språk. Alla medborgare har rätt till tolk om behov finns och detta styrks av förvaltningslagens 8 §:

Tips till dig som använder tolk

  • Planera samtalet noga och tänk på att det tar längre tid än vid enspråkiga samtal.
  • Tala direkt till din klient, inte till tolken, och sträva efter att få ögonkontakt med klienten även om du inte förstår språket. Både du och tolken talar i jag-form.
  • Tala lugnt och i lagom korta pass för att tolken ska hinna tolka allt.
  • Använd enkla ord och entydiga begrepp och var beredd på att förklara svåra facktermer. Visa förståelse om tolken eventuellt måste kontrollera någon term i sin ordbok.
  • Ställ kontrollfrågor för att försäkra dig om att klienten uppfattat dig rätt.
  • Använd inte tolken till andra uppgifter än tolkning och överlåt aldrig ansvaret på tolken i något sammanhang, även om det ligger nära till hands att be henne/honom hjälpa klienten med telefonsamtal, skjuts, etc.

Använd inte barn och familjemedlemmar som tolk. Släktingar och vänner bör inte heller uppträda som tolk.

Boka tolk

Boka tolk på telefon: 019-602 31 55 (ha skolans kundnummer tillgängligt). Du kan också boka på webben här

Tänk på att boka tolk i god tid inför samtalet på skolan. Kommunen står för kostnaden och den enskilda skolan debiteras inte.

Tolkservice har flera tjänster som är lämpliga att använda i skolan, exempelvis meddelandeservice, se deras hemsida. Läs mer här!

Senast uppdaterad:

Publicerad:

Kontakta Pedagog Örebro

Kontakta Örebro kommuns servicecenter

Telefon: 019-21 10 00 

Öppettider: Vardagar kl. 8–16.30

Besöksadress: Näbbtorgsgatan 10

Öppettider: Vardagar kl. 10–16

E-post till servicecenter

 servicecenter@orebro.se