Engelbrektslyftet – långsiktigt lärande mot gemensamma mål

Engelbrektslyftet – Engelbrektsskolans egna kollegiala lärarlyft, är inne på fjärde året. Skolan har byggt upp en struktur där förstelärarna på skolan är pedagogiska lärledare som handleder kollegor i utvecklingsfrågor för att skapa samsyn och mer kollegialt och kollaborativt arbete på skolan.

Jenny Sörling, Emelie Zeisig, Emma Gabrielsson, Edvin Svensson

Vi besökte skolan i början på 2019 och beskrev kollegalyftet. (artikeln hittar du här!)  Vid återbesöket tre år senare visar det sig att skolan lyckats hålla i och hålla ut och skruvat en del på konceptet.

– Det är så viktigt att hålla i och hitta en struktur i vårt utvecklingsarbete. Vi gör kontinuerliga utvärderingar och har skruvat på formen. Vi försöker också väva in nya saker i E-lyftet så att utvecklingen för personalen blir en helhet och inte bara separata projekt, berättar Emma Gabrielsson, biträdande rektor.

– Som nyanställd är det lättare att komma in i vårt utvecklingsarbete utifrån de fasta strukturerna som byggts upp. Det finns en tydlighet och en helhet med vad vi vill och det finns en långsiktighet i lärandet som jag gillar, säger Helene Lindmark, förstelärare.

Fokus på elevaktivitet och kooperativt arbetssätt

I början låg fokus mycket på lektionsstruktur, att hitta gemensamma förhållningssätt och framgångsfaktorer i undervisningen. Engelbrektslyftet har under 2021 flyttat fokus mot mer elevaktiva arbetssätt där kooperativt lärande är en viktig del. Centralt är också att all personal på skolan är delaktiga.

– Det gäller att få syn på sin egen undervisning, titta på kooperativa strukturer och få till ännu mer samarbete med kollegor, berättar Jenny Sörling, förstelärare.

– Tillsammans blir vi bättre. Det handlar om att skapa ett gemensamt språk och göra varandra medvetet kompetenta varför vissa saker funkar och vissa ej funkar, säger Edvin Svensson, förstelärare.

Förstelärarna är lärledare

Förstelärarna på skolan har tydliga roller i Engelbrektslyftet. Alla är lärledare i olika grupperingar som träffas regelbundet. Träffarna sker årskursvis under 2021 men under åren har man även jobbat i tvärgrupper, i arbetslag och i ämnesgrupper. Ett årshjul är utarbetat med olika moduler som ska gås igenom. Det handlar om olika paraplybegrepp i varje period där ämnesövergripande teman är en viktig del. Fyra moduler per läsår arbetas igenom, totalt 12 träffar per år. Förstelärarnas ansvar är att leda gruppens arbete, ge struktur och verktyg och hitta samarbetsformer. Förstelärarna och biträdande rektor träffas också varje vecka i en processgrupp och lägger upp planering inför lärträffarna.

– I grunden handlar det om samarbete. Vi blir bättre tillsammans och det gäller både personal och elever. De kooperativa strukturerna ska genomsyra allt på skolan och vi har kommit en bra bit på väg – tycker det visar sig i bland annat våra rörelsesatsningar och vår utomhuspedagogik där vi jobbar tillsammans, både personal och elever, på ett annat sätt än förut, säger Emma Gabrielsson.

Samarbete och samsyn är viktigt, ett exempel är att alla på skolan arbetar utifrån konceptet hemgrupper i sina klassrum.

– Eleverna jobbar i hemgrupper som byts med jämna mellanrum. Alla elever får roller i gruppen och en tydlig förväntan på att alla ska delta finns. I klassrummet råder undervisningskultur där eleverna är arbetskamrater i första hand och kompisar i andra hand, förklarar Edvin Svensson.

Positiva utvärderingar

Utvärderingarna pekar också på att satsningarna börjar ge resultat i personalgruppen och bland elever. Fler känner sig delaktiga och strukturen har satt sig.

– Jag upplever att vi kommit en bra bit på väg och det finns en större förståelse för detta arbete, avslutar, Emelie Zeisig, förstelärare.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad:
Hade du nytta av innehållet på den här sidan?

Tack för ditt svar!

Tack för ditt svar!