Så satsar Baronbackarnas förskolor på en pedagogisk handledare

Baronbackarnas förskolor har sedan 2017 bedrivit ett projekt med pedagogisk handledare. Vi träffar Lotta Windefelt, pedagogisk handledare, Lise-Lott Lupieri, förskolepedagog, och Marita Forss, förskolechef, som berättar om arbetet.

Lotta Windefelt och  Lise-Lott Lupieri, förskolepedagoger.

Lotta Windefelt och Lise-Lott Lupieri.

Lotta Windefelt har sedan 2017 arbetat som pedagogisk handledare på Baronbackarnas förskolor, som är samlingsnamnet för Lars Wivallius förskola, Lillstugan, Sagans förskola och Larsgårdens förskola. Projektet har finansierats med Topp 25 2025-medel.

Hur har uppdraget sett ut, Lotta?

– Jag har flera olika uppdrag. Dels har jag ett mentorskapsuppdrag gentemot nyanställda, men också ett mentorskap för den befintliga personalen. Mitt jobb handlar mycket om att lyssna in och möta personalen på den nivån där de är, att stötta, att utmana, att hjälpa till, att hitta vägar för att utvecklas, bredda och fördjupa. Sedan handlar det också mycket om att handleda personalen i det systematiska kvalitetsarbetet.

Logotyp för Örebro kommuns satsning Topp 25 2025

Transparens viktigt inslag

Ett led i arbetet har varit att göra personalens pedagogiska dokumentation transparent. Tanken är att varje avdelning ska kunna följa upp och utvärdera sin verksamhet på ett effektivare sätt, både vad gäller olika projekt och hur man jobbar med målen i den lokala arbetsplanen. För detta har förskolan valt att använda sig av gemensamma OneNote-anteckningsböcker, en för varje avdelning, som även handledaren och förskolechefen har åtkomst till.

– Det står ju i läroplanerna att vi ska bygga vår verksamhet på beprövad erfarenhet och vetenskaplig grund, och den beprövade erfarenheten är inte beprövad förrän den är dokumenterad, delad och jämförd med flera, säger Lotta.

Pedagogiska fredagar

Baronbackens förskolor har infört pedagogiska fredagar och många av dessa är det Lotta som planerar och leder. Just nu handlar det om att implementera den nya läroplanen, ett arbete som startades redan under hösten och fortsätter nu under 2019.

Finns det något specifikt område som ni har fokuserat extra på under dessa träffar?

Lotta:
– Dels har vi diskuterat vilket material som är konstruktivt, som är undersökningsbart för barnen. Men vi har också fokuserat mycket på pedagogrollen: Hur fångar jag upp barnens inflytande kontra min roll som förskollärare, där jag också ska leda, styra mot vissa mål? Är jag väldigt snabb att ge barnen de 'rätta' svaren, eller låter jag istället barnen få undersöka och komma med egna hypoteser? Det handlar om att både se till att barnen möter alla områden i läroplanen men också att låta dem få genuint inflytande över verksamheten, så att deras intresseområden och erfarenheter tas med in i planeringen. Det här är inte alltid så lätt!

Lise-Lott:
– Det är det som är kruxet, att svara upp mot alla barns behov. Barn är så väldigt olika och har olika intressen och olika behov. Det gäller att hitta vägar så man kan tillgodose så många som möjligt, så stor del av tiden som möjligt.

Lise-Lott fortsätter:
– Vi har stora krav på oss utifrån läroplanen och känner också höga förväntningar från föräldrar, förskolechef och politiker i Örebro kommun. Man vill ju försöka leva upp till så mycket som möjligt och då känner vi ibland att vi inte hinner med allt, exempelvis dokumentation. Vi gör de här sakerna tillsammans med barnen, men vi hinner inte alltid med att dokumentera arbetet i Unikum och OneNote. Då har det har varit värdefullt att ha Lotta, som kan säga: 'Gör det här', 'Fokusera på det här', 'Skriv det här', eller 'Gå in och gör det här nu, så kan ni lägga det andra åt sidan'.

Lotta:
– Vi har inte så mycket planeringstid i förskolan att vi kan dokumentera allt, utan vi får göra djupdykningar inom lite mindre områden. Och ofta är det så att när vi gör de här djupdykningarna så kommer vi på andra saker, som vi sedan kan ha nytta av i andra situationer.

Hur har arbetet utvecklat verksamheten?

– Jag ser att personalen nu kommer djupare i sina analyser, att de vågar titta lite mer kritiskt på sin verksamhet och sin undervisning och börjar förstå vad det är som påverkar, säger Lotta, och fortsätter:

– Det var under hösten som arbetet verkligen började ge effekt, både hos personalen och barnen. Man ser skillnad på miljön, på förhållningssätt och på barnens möjligheter till inflytande, att det händer saker tack vare att kunskapen ökar hos personalen, att de analyserar och reflekterar på ett djupare plan.

I vilken utsträckning har ditt 'utifrånperspektiv' som pedagogisk handledare haft betydelse?

– Fördelen med att komma utifrån är att jag inte har några förutfattade meningar om vad som sker. Jag har inte all bakgrundsinformation, som ibland kan färga, på gott eller på ont. Det gör att jag ibland kan upptäcka saker som personalen kanske inte har sett själva. Om de kommer med dokumentation i form av en bild, till exempel, så kan ju jag reflektera över vad som händer på bilden utan att veta exakt, eftersom jag inte har varit där i stunden. Jag kan då ställa frågor om det jag ser: 'Jag ser att... – vad var det som hände?' Och antingen vet man eller också får man sig en tankeställare: 'Aha, det där var intressant, det tänkte vi inte på! Det måste vi titta på till nästa gång!'

– Det är också lättare att ställa lite mer utmanande frågor när jag kommer utifrån, för att personalen ska komma djupare i sin reflektion. För det finns ju inte ett 'rätt' och ett 'fel' svar utan det finns många möjliga svar. Det handlar ju väldigt mycket om tolkningar när vi jobbar med barn, i synnerhet de allra yngsta. Vad tror vi att de undersöker? Det gäller att få syn på barnens olika uttryckssätt.

Så tycker förskolechefen

Avslutningsvis frågar vi Marita Forss, förskolechef för Baronbackarnas förskolor, hur hon upplever att projektet har bidragit till verksamheten:

– Det går nog inte ens att beskriva, för om vi inte hade haft en pedagogisk handledare så hade vi inte varit där vi är idag. Det projekterande arbetssättet kan ibland vara ganska svårt och det är därför som personalen behöver handledning. Hela den här processen att dokumentera är ovant för många, så det krävs mycket träning i vad som ska dokumenteras och hur.

Hon fortsätter:
– Vissa avdelningar börjar nu se att de får användning av sin dokumentation. För det är inte alltid man förstår att det som dokumenteras kommer till nytta sedan. Det handlar ju inte om att dokumentera bara-för-att, utan om att fånga processen: 'Var vi befinner oss?' 'Vad är nästa steg?'

Nu är finansieringen slut. Hur tänker du dig framtiden med en pedagogisk handledare?

– Vi har nu satt in det i ordinarie verksamhet. Jag vill påstå att jag inte klarar mig utan en pedagogisk handledare.

– Valet har stått mellan en biträdande förskolechef eller en pedagogisk handledare och jag tror att effekten är större med en pedagogisk handledare. För som chef ska man ha koll på tusen saker, medan den pedagogiska handledaren kan fokusera på utvecklingsfrågorna och det projekterande arbetssättet.

/Jonas Gunnarsson, Pedagog Örebro

Senast uppdaterad:

Publicerad: