Månadens forskare: Josefine Karlsson

Hennes världsunika digitala läskompis har säkert de flesta hört talats om. Månadens forskare Josefine Karlsson vill på ett tvärvetenskapligt och innovativt sätt skapa ett engagemang kring läsning som främjar läsförståelsen hos barn och elever.

Josefines forskning handlar framför allt om läsförståelse och läsutveckling. Frågor som är väldigt aktuella i en tid då barn och unga läser allt mindre. Minskad läsning leder till sämre läsförståelse vilket är negativt ur många aspekter inte minst i ljuset av att falsk information och falska nyheter blir allt vanligare.

Samtidigt är frågor om barn och ungdomars läsförståelse komplex och behöver ses från olika infallsvinklar. Josefines forskning tar därför utgångspunkt i kognitionsvetenskapliga teorier och metoder och är tvärvetenskaplig där olika vetenskapsgenrer är aktuella för forskningen. Att bygga broar mellan olika forskningsinriktningar - få dem att samarbeta, tänka nytt och innovativt, är en viktig del i Josefines forskning.

Samarbete mellan teknologin och pedagogiken

Social impact lab på Örebro universitet, passar därför Josefine perfekt. Här skapas sociala innovationer ur akademiska forskningsresultat. En idé som har fått stor uppmärksamhet är den digitala läskompisen. Här samarbetar teknologin och tekniken (Talkamatic) med forskningen och pedagogisk teori för att skapa en AI lösning som kan individanpassas för varje elev. Syftet är att framför allt att främja elevers läsförståelse.

– Dialogen är jätteviktig för att skapa lärande, förståelse och engagemang för det eleverna läser. Läskompisen pratar med eleven om texten och samtalet och återkopplingen är anpassad till just den eleven. En annan vinst är att samtalet kan ske var som helst, säger Josefine Karlsson.

I sin avhandling visar Josefine att elever tar till sig en text på helt olika sätt: Cirka 65% av eleverna jobbar nära texten och är bokstavligt knutna till texten, de kan repetera men inte ta steg ifrån texten. En mellangrupp klarar av att parafrasera texten (beskriva med egna ord) och en sista grupp släpper helt texten, läser mellan rader och för resonemang kring texten.

– Det blir ganska tydligt att vi har väldigt många olika individer som tar till sig en text på olika sätt. Därför behöver skolan fler verktyg för att tillgodose alla elevers olika förmågor och förutsättningar. En lösning i detta arbete kan vara en digital läskompis där dialogen med läskompisen gör att eleverna förstår texten mer på djupet.

Hur blir lärarens roll i detta arbete?

– Läskompisen gör att läraren får ett kompletterande verktyg och kan lättare anpassa undervisningen till varje elev - målet är att den ska vara ett bra verktyg för läraren i klassrummet. Lärare kan använda läskompisen som en station i klassrummet så att arbetet flyter på bra och går framåt även när man hjälper andra elever.

Tidspress och olikheter hos elever gör till exempel att lärare inte har samma möjligheter att bedriva en bra läsförståelseundervisning. Läskompisen kan här både underlätta arbetsbördan men också öka likvärdigheten.

– Jag upplever att läskompisen gynnar alla elever, speciellt nu när det går att anpassa efter individuella behov och återkopplingen till eleverna sker på så olika sätt. Den skapar verkligen ett engagemang för läsning.

Josefine trycker på vikten av att arbetet och den fortsatta utvecklingen av läskompisen sker i nära samarbete med lärare och är verklighetsnära. Två pilotprojekt inom Örebro kommun är bland annat igång där läskompisen testas ute i verksamheterna.

Hur ser framtiden ut?

– Utveckling sker för att göra läskompisen ännu mer personlig, samtidigt är språk komplext och AI är smart men kan inte allt, ler Josefine.

– Men språk är så häftigt och det händer så mycket hela tiden inom området.

Inom tio år hoppas hon att skolorna får en läskompis av väldigt god pedagogisk kvalité och att tillgången är god. Sedan ska givetvis kostnaderna vara rimliga så att alla har råd.

Framtiden ser redan ljus ut för den digitala läskompisen - en världsunik uppfinning som samlar teknologi och pedagogik i en produkt. Läskompisen är med på IVAs-lista (Kungliga ingenjörsvetenskapsakademin) över 2022 års mest innovativa forskningsprojekt och är ett av sex svenska forskningsprojekt som kvalificerat sig till REACH-programmet som är ett samarbete med Silicon Valley. Detta öppnar upp även för en mer internationell spridning av läskompisen.

Lässtrategier viktig del i forskningen

Förutom läskompisen fokuserar Josefine mycket på lässtrategier i sin forskning. Elever och studenter med sämre arbetsminne har svårare att hänga med när man får en text uppläst för sig. Det skiljer mycket mellan olika elever/studenter och alla måste därför ta sig an en text på olika sätt.

– Det är därför jätteviktigt att arbete med olika typer av lässtrategier samtidigt som vi läser och lyssnar. Olika typer av läsning och lyssning belastar arbetsminnet på olika sätt och en variation av metoder är därför att föredra. Både egen läsning och upplästa texter funkar det handlar mer om hur vi jobbar med texten.

– Jag upplever det som att många lärare är duktiga på att ha just ett varierat arbetssätt när det gäller just detta och många har kommit ganska långt när det gäller ett språkutvecklande arbetssätt. Men det här är delar jag tycker är jätteintressanta och gärna vill forska vidare med i framtiden, avslutar Josefine.

/Mikael Kindgren, Pedagog Örebro

Fakta Josefine Karlsson

  • Sedan 2018 Adjunkt i pedagogik och undervisar på lärarprogrammet på Örebro universitet.
  • Medverkar i forskarmiljön Specialpedagogik, Utveckling och Lärande.
  • Forskningsmaster i kognitionsvetenskap 2011 vid Universiteit van Amsterdam.
  • Disputation 2021
  • Stipendium 2022 från Örebro kommun kring mobilitetsutbyte i skolor. Läs mer om det arbetet här

Senast uppdaterad:

Publicerad: