Några tankar kring fasta studiegrupper utifrån delaktighetsaspekter

För att nå hög måluppfyllelse måste eleverna trivas och blir måluppfyllelsen högre kommer de också att må bättre (Hälsa för lärande - lärande för hälsa, Skolverket)

Vad och varför?

Med fasta studiegrupper menar vi i den här texten grupper om fyra till fem elever i en klass/undervisningsgrupp konstruerade av lärare i syfte att eleverna ska kunna dra nytta av varandras kunskaper och utvecklas gemensamt. Grupperna syftar också till ökad studiero, trygghet och trivsel. Tanken är att främja relationsskapande och möjliggöra nya relationer och kontakter. Det kan dessutom för många elever innebära en trygghet att veta var i klassrummet man ska sitta och med vem (fysisk och social tillgänglighet). Det är viktigt att arbetssättet förankras hos eleverna genom att samstämmiga lärare ger tydliga argument för vinsterna med studiegrupper.

Hur?

I en uppstartsfas med nya elever konstrueras grupperna mer slumpmässigt och efter tid konstrueras de noggrant av flera lärare utifrån den samlade informationen om eleverna (via relationer). Grupperna består i ett antal veckor innan nya grupper skapas. Eleverna kommer således att ha varit del av 3-5 olika studiegrupper under en termin. Det handlar inte om att eleverna ska producera uppgifter ihop i första hand, utan att eleverna i gruppen skapar en studiemiljö som är gynnsam för elevernas lärande. Grupperna kan också med fördel ha samma platser i klassrummet vilket även gynnar elever med NPF.

När?

Grupperna används under samtliga lektioner med den aktuella klassen/undervisningsgruppen under en längre period (3-5 veckor). Det är viktigt att eleverna är medvetna om när grupperna ska bytas. Detta för att alla elever kanske inte är helt bekväma i den grupp de har fått tillhörighet i.

Utmaningar och vinster

En utmaning är hur man ska skapa grupperna. För att främja att elever dels skapar arbetsrelationer med fler och dels får del av fler perspektiv/fler sätt att tänka kan det vara en vinst att blanda elever som annars inte jobbar tillsammans.

Ytterligare en aspekt som är viktig att ha i åtanke är kontinuiteten. Eftersom eleverna har många olika pedagoger i många olika klassrum är det av stor vikt att kommunikationen lärare emellan fungerar väl. Om eleverna upplever att grupperna används sporadiskt finns en risk att utfallet snarare blir osäkerhet och oro.

Fasta studiegrupper skapar lugn, känslan av tillhörighet och trygghet vilket bidrar till en ökad studiero. Eleverna kan tycka att det känns tryggt att ha en självklar tillhörighet i klassrummet, samtidigt bidrar det till ett fokus på studier snarare än kompisrelationer i klassrummet.
Avslutningsvis kan tilläggas att vår erfarenhet av arbete med studiegrupper är att resultatet är övervägande gott. Vi ser att det bidrar till ökad studiero, tillgänglighet och ökade möjligheter till kunskapsutveckling både för den enskilde eleven och gruppen i stort.

Det finns flera utmaningar att tänka vidare kring som till exempel tillvägagångssätt och elevdemokrati, men överlag har resultatet varit positivt för det generella klassrumsklimatet. Eleverna trivs, och vi hoppas att det också leder till ökad måluppfyllelse.

/Karin Ankarberg, Anna Bengtsson, Christer Backlund, Stina Granberg, Thérèse Sandblom, Per Sartz och Joacim Zetterman