Cirkelmodellen – en framgångsfaktor i arbetet med nyanländas språkinlärning

På Perrongens mottagningsenhet för nyanlända barn och ungdomar passerar många elever under kort tid. Vi i personalen vill undervisa eleverna med så många teman som vi kan och hinner under de veckor som de unga finns hos oss. Dels ska eleverna hinna stifta bekantskap med olika skolord och begrepp, dels ska de få kännedom om hur det fungerar i deras nya omvärld. Att jobba med cirkelmodellen blir här en framgångsfaktor vad det gäller skrivande och grammatik.

Cirkelmodellen är framtagen i Australien och den är ett skrivverktyg inom genrepedagogiken.

Att lära sig ett nytt språk går genom våra olika förmågor. Att lyssna är den första förmågan. När man vågar chansa och ta risker kommer talandet in i bilden. Att läsa på ett nytt språk kan gå olika lätt beroende på elevens modersmål och/eller skolspråk. (som kan vara flera)

Den svåra skrivprocessen

Det svåraste momentet är skrivprocessen. Först var jag något skeptisk men varje gång vi skriver tillsammans i klassrummet får jag en positiv upplevelse där jag känner att det absolut är rätt sätt för eleverna att lära sig på. Eleverna är engagerade och jag blir imponerad över hur snabbt de tar till sig det nya språket.

På Perrongen går vi först igenom viktiga ord och begrepp som gäller för veckans tema. Då använder vi bildstöd och översättningsprogram. Det blir som en mind map på whiteboardtavlan och eleverna kommer med förslag på ord och begrepp som de känner till i ämnet. (lyssna och tala)

Andra sätt att börja på, eller fortsätta med ett tema, kan vara genom en upplevelse (vi samarbetar med både kultur-och naturskolan) eller att titta på en film. (kräver för- och efterarbete, men även att eleverna har en uppgift under tiden visningen sker, så att de lyssnar aktivt)

Därefter får eleverna arbeta med orden i exempelvis meningar, där orden saknas. Att ”para ihop” rätt ord med en passande bild, är ett annat sätt att lära in de viktiga orden. Även att para ihop vardagsord och enklare text, med ämnesord och meningar i rätt genre.

Skriva om temat för veckan

I tredje fasen försöker personalen hitta texter eller skriva egna texter som handlar om temat för veckan. Då får eleverna lyssna på texten, läsa efter, läsa högt och tyst. Vi går igenom ord som rubrik, text och bild. Att göra eleverna uppmärksamma på fet och kursiverad stil för viktiga ord och begrepp är också viktigt.

Slutligen skriver vi en text tillsammans, om det som vi har talat om och arbetat med, under veckan som gått. Även här har vi bildstöd till skrivandet, kanske som en bildsekvens. Då är det eleverna som kommer med förslag på hur vi ska skriva. Läraren ”rättar” och förklarar.

Man lär ut ord som DÄREFTER, SEDAN och TILL SIST, om man skriver en berättelse.

Det blir som att eleverna får en mall för hur man skriver text. Olika slags texter ska ju skrivas på olika sätt. En biologirapport skrivs inte på samma sätt som en berättelse.

Eleverna frågar ofta varför vi skriver som vi gör. Då kommer grammatiken in ”bakvägen”. Vid dessa tillfällen blir man mäkta imponerad över vad eleverna kan lära sig under så kort tid. Att de har funderingar och vill lära sig rätt. Då känner man glädjen över att få arbeta som SVA-lärare.

Önskan om att eleverna fortsätter med detta arbetssätt

För att inlärningen ska ske ordentligt är ju tanken att de senare skriver i par och till sist själva. Tyvärr hinner inte vi på Perrongen med detta. Då önskar man och hoppas att eleverna får fortsätta med detta arbetssätt på de skolor dit de kommer. Att få de viktiga orden förklarade på sitt språk, jobba med orden aktivt, läsa och få mallar för hur man skriver.

Alla elever hos oss får arbeta på samma sätt, men med olika svårighetsgrad på orden och texterna, oftast beroende på ålder och ibland skolbakgrund. När man arbetar språkutvecklande, är det märkligt på det sättet att elever kan vara på rejält olika nivåer, men ändå hänga med i undervisningen. Ofta hjälper vi varandra både lärare och elever, så att alla åtminstone förstår vad vi arbetar med och lär sig viktiga ord på svenska.

Jag tror ju som alltid, att även elever med svenska som modersmål, kan ha nytta av denna pedagogik.

Svenskan inte alltid korrekt men de har ofta förstått

När jag blickar tillbaka på tiden när jag var nyutexaminerad mellanstadielärare, tänker jag att jag ofta funderade på hur jag skulle få eleverna att förstå. Jag gick alltid igenom svåra ord och begrepp, alltså ord som var innehållets kärna. Jag ritade på tavlan och förklarade.

Jag kan verkligen inte rita men försökte ändå. Eleverna brukade skratta åt det jag fick till på tavlan. Då frågade jag:

– Kan ni berätta vad jag har pratat om, då?

Då brukade de faktiskt kunna återberätta.

Nu med de nyanlända eleverna blir inte alltid svenskan korrekt, men de har ofta förstått och vill försöka visa vad de lärt sig. Om någon inte hänger med så hjälps vi åt att förklara på alla språk vi kan inklusive bild- och kroppsspråk. Trots att det inte alltid blir perfekt gäller det att våga uttrycka sig på olika sätt för att utvecklas.

/Chatrin Tageson, förstelärare Perrongen

Senast uppdaterad:

Publicerad: