Bokblogg: Barn, natur och hållbar utveckling – med hjärtat i jorden, av Anna Thoresson

Barnens upptäckarglädje och reflektioner

Boken erbjuder inga färdiga mallar eller aktiviteter. I stället får läsaren följa barnens upptäckarglädje och reflektioner i mötet med maskar, löv, is och andra naturinslag. Thoresson lyfter fram hur dessa små, vardagliga upplevelser bygger grunden för barnens relation till naturen – en relation som är avgörande för att väcka omsorg och engagemang för hållbarhet.

Främja vetgirighet och kreativitet

Författaren lyfter gång på gång vikten av tänkande barn och att vi behöver främja barnens vetgirighet och kreativitet för att hitta nya hållbara lösningar för en mer hållbar framtid. Hon skriver att:

Vi vill utbilda frågvisa barn – nyfikna barn som undrar över världen, som undersöker och utforskar för att finna svar. Fantasin är betydelsefull i både den skapande och den kunskapande processen, som en språngbräda till nya upptäckter om världen. Fakta är viktig som grund för att förstå hållbarhetsproblem, men fantasi är samtidigt det som kan öppna nya vägar, ny förståelse, nya lösningar… Fantasin ger oss hopp och framtidstro – en annan värld kan vara möjlig.

Berättelserna från verksamheten väcker tankar om hur vi kan stärka barns förmåga att förstå och agera hållbart, oavsett om de befinner sig i stadsmiljöer med begränsad tillgång till natur eller på landsbygden. Genom att beskriva förskolans trädgård som ett "Paradiset" visar författaren hur även små, lokala miljöer kan vara tillräckliga för att skapa stora lärandeupplevelser.

Estetiska uttryckssätt och naturvetenskap

Hon lyfter fram vikten av att både vara i naturvetenskapligheten med stöd av fakta men att även de att de estetiska uttryckssätten är en viktig del i utforskandet:

Kroppens sinnliga erfarenheter är betydelsefulla för hur vi kan forma en relation till naturen. Med konsten som verktyg kan vi utforska världen ur olika perspektiv. Vad är en sten, en skog, en vind, en plats? Undervisning i naturvetenskapliga ämnen blir alltför snäv om vi bara fokuserar på fakta och kognitiv förståelse.

Naturens pedagogiska roll och globalt perspektiv

I ett av bokens avslutande kapitel, diskuterar hon naturens pedagogiska roll i ett globalt perspektiv, knyter samman bokens teman och ger läsaren en helhetsbild av varför denna typ av arbete är så viktig. Här blir det tydligt hur barnens erfarenheter av fotosyntesens "lukt" och känsla kan skapa en grund för framtida förståelse av komplexa ekologiska processer. Hon lyfter fram att utbildning är en avgörande faktor, undervisning om hållbarhetsfrågor gör skillnad. Det gäller att börja i unga år och med utbildning kan vi förändra världen.

Hållbarhet och pedagogikens möjligheter

Thoresson skildrar pedagogikens möjligheter genom att också framhäva tidens betydelse som "den fjärde pedagogen". Här betonas att hållbart lärande handlar om långsiktighet och kontinuitet snarare än snabba resultat. Den här insikten är särskilt värdefull i en tid då effektivitet ofta premieras på bekostnad av processer som kräver tid och tålamod.

Barn, natur och hållbar utveckling är en bok som inspirerar pedagoger, rektorer och beslutsfattare att prioritera tid och närvaro i naturen som en självklar del av förskolans verksamhet. Författarens passion för ämnet är smittande, och boken kan nästan ses som ett kärleksbrev till både naturen och framtidens generationer.

Det här är inte bara en bok – det är en uppmaning till handling. För att bygga en hållbar framtid måste vi börja med barnen och ge dem en relation till naturen. När vi gör det med hjärtat i jorden, lägger vi grunden för en värld där omsorg, kunskap och hållbarhet går hand i hand.

En rekommenderad läsning för alla som vill skapa en djupare förståelse och mening i sitt pedagogiska arbete då författaren kopplar samman konkreta undervisningssituationer i naturen med teoretiska perspektiv samt läroplanskopplingar.

/Jenny Dahwn, rektor Bettorps och Lillåns förskola