Bokblogg: Ämnesspecifik specialdidaktik – varierad undervisning som främjar lärande, av Emma Leifler

Jag har läst denna bok med stor nyfikenhet och behållning. När erbjudandet om att recensera Emma Leiflers bok dök upp hade jag precis varit i väg med kollegorna på specialpedagogiskt forum i Stockholm ett par dagar. En av föredragshållarna var just Emma Leifler. Eftersom jag tyckte det hon pratade om var väldigt intressant kändes det som ett gyllene tillfälle att få grotta ner mig ytterligare i ämnet. Innehållet i boken är baserat på nationella och internationella forskningsstudier, populärvetenskapliga skrifter och beprövad erfarenhet.

Emma Leifler är medicine doktor, universitetslektor och specialpedagog. Hon är verksam som föreläsare och författare men också knuten till Institutionen för pedagogik och specialpedagogik vid Göteborgs universitet. Hon har varit klasslärare samt ämneslärare i 20 år, specialpedagog i sju år och forskare/universitetslektor i sju år. Begreppet specialdidaktik förklarar Leifler så här: ”Specialdidaktik är en form av differentiering av ett undervisningsinnehåll eller en förstärkning i undervisningen” (s. 65). Syftet med boken är att visa exempel på variationer i en undervisning som möter en mångfald av elever. Hon menar att det är den didaktiska frågan VAD som står i fokus. Detta är den femte boken av författaren. ”Boken tar upp några hinder som kan uppstå i lärandesituationer. Fokus är på didaktiken och hur lärare formar undervisningsobjekt i grundskolans olika ämnen” (s. 5).

Tre delar – från grund till lektionsplanering

Boken är uppdelad i tre delar. Del 1 handlar om den goda grunden och didaktiska nyanser, del 2 om den pedagogiska beredskapen att elever är olika och slutligen del 3 som innehåller lektionsplaneringar. Jag kommer att beskriva varje del något mer ingående för att exemplifiera det Leifler lyfter fram i detta viktiga ämne om hur vi får fler elever att lära mer.

Del 1

Leifler beskriver några bärande principer som behövs i undervisningen. Till exempel lyfter hon den trygga basen, ett positivt socialt klimat och ömsesidiga förväntningar. Eleverna behöver vara startklara och motiverade för lärande och för detta krävs att de bland annat blir sedda, lyssnade på, förstådda, trygga, får vara delaktiga och känna sig värdefulla (bild, sid 17). Strukturer och strategier är andra viktiga delar. Ett begrepp jag fastnade för här var Explicit undervisning. Det går ut på att modellera, ge direkta instruktioner och demonstrera hur man går till väga steg för steg. Genom repetitioner befästs sen kunskaper. Jag är speciallärare men undervisar också i textilslöjd där jag arbetar precis så som Leifler beskriver. Det blev för mig en bekräftelse på att jag jobbar ”rätt”, utöver den respons jag får från eleverna så klart. På sidan 33 presenteras en checklista för explicit undervisning. Den kommer jag ta med mig för att checka av så jag i slöjden inte missar några delar. Här pratar vi inte om själva ämnet utan om de didaktiska delarna hur och vad, som att modellera, klargöra, träna och återkoppla. Checklistan går att använda oavsett ämne.

Del 2

Den här delen fokuserar på hur vi som pedagoger upptäcker elevernas styrkor och hur vi bygger tillitsfulla relationer. Leifler beskriver fem övergripande delar i specialdidaktik – Förberedelser, Identifiera flera vägar i undervisningen, Identifiera strategier, metoder och insatser, Kravanalys samt Självreflektion. ”Lärare som utgår från klassrummets mångfald vid planering av sitt ämnesinnehåll kan med didaktiska nyanser och variation göra lärandet tillgängligt för fler elever” (s. 59). Här ger hon exempel som variation av material, uppgifterna och läxorna genom att nivågruppera svårighetsgraden och omfånget. Hon ägnar också en del utrymme åt minnesfunktioner. Digital respektive analog undervisning lyfts och likaså vad skillnaden mellan stödstrukturer och extra anpassningar är.

Del 3

I denna del hittas många lektionsplaneringar för olika ämnen. Inledningsvis lyfter hon gemensamma nämnare för en lyckad lektionsplanering, som att repetera vad som pratades om sist för att sätta eleverna ”på banan”. Vad är målet med arbetsområdet respektive dagens lektion? Vilken signal används för att påkalla uppmärksamheten? Planeringar för svenska, matematik, engelska, praktiskt-estetiska ämnen, SO samt NO presenteras.

Från nybörjare till erfaren – alla har något att hämta

Vilka ska då läsa denna bok? Jag skulle faktiskt rekommendera den till alla pedagoger som är eller är på väg att bli yrkesverksamma. Oavsett om man redan är en skicklig pedagog eller en som är ny i yrket och känner sig osäker finns det alltid nya saker att ta till sig eller utveckla – det är ju det vi sysslar med i skolans värld. Lika lite som man är fullärd som elev så är man det som pedagog.

/Anna Otterström, speciallärare Almby skola

Senast uppdaterad:

Publicerad: